Planer för helgen

Så är det då fredag och en hel helg kvar för kolonistande. Efter den senaste tidens sommarvärme har jag varit tvungen att tömma växthuset på balkongen så att inte tomatplantornas stammar skulle bli alltför trådsmala. Alla ranglisar står nu på kolonin och väntar på bättre tider.

Imorgon ska jag definitivt plantera Mariatistel och kronärtskocka. Tomaterna får nog vänta till söndag så att jag hinner skaffa ordentligt med plantjord åt dem.

Jag vill också ha tag på två rosbågar. En rosbåge ska stå som entré till vårt woodland och på den ska det klättra humle.

Den här lilla prydnaden fick jag av mormor i julklapp. En sådan här brunn finns mitt på torget i den by där jag tillbringat många av mina barndomssomrar – i Duhnen i Tyskland. Därför fick min brunn också heta Dorfbrunnen (bybrunnen) precis som den i Duhnen.

En bit av Körsbärsdalen har fallit ner hos oss

Påsk på kolonin

Den här påsken har vädret varit fantastiskt. Efter en hel veckas ledigt känns det nästan som om ett minisommarlov har passerat. Hyacinterna som blommar uppe i bild är nu överblommade.

Ranunkler och supersöta “bellisar” hör till mina favoriter just nu.

I grönsakslandet spirar vitlöken och gräslöken sedan länge. Idag upptäckte jag också att rädisornas hjärtformade spiror börjat sticka upp. I övrigt har jag hunnit så massor i grönsakslandet. Kvar är väl i princip bara grönkål, svartkål, pumpor, squash och bönorna. Kanske nästa helg om det fortfarande är lika varmt då.

Glad påsk

Konsten att markera vad man sått

Ja, nu är det äntligen tid att förundras. I trädgårdslandet är nu sättpotatisen i jorden och en hel del fröer också. Är det någon som förstår hur det kan bli 10 nya potatisar av en enda? Och hur kan ett litet, litet oansenligt litet korn bli något vackert? Det är mysterium.

Att komma ihåg vad man sått och planterat blir dock ett betydligt mer lättknäckt mysterium om man markerar det. Potatissorterna markerar jag med pinnar som jag fått över när jag beskar buskar och träd på kolonin. Med en slöjdkniv har jag skurit till en “skrivyta”. Med hjälp av en vattenfast penna håller pinnen hela säsongen. Billigt, miljövänligt och enkelt.

Förutom Blue Belle har i också Amandine (favoriten) och sparrispotatis.

Ännu mera hokus pokus

För två veckor sedan:

Idag:

Sköna spiror

På gång

Än så länge leder gången ingenstans. Men det är tänkt att det ska bli en liten sittplats i andra änden. Nedan är den första lilla plattan att sätta en fossing på. Man kan nästan säga att svärmormor varit med om att göra plattan.

Lovsång

Vinterns enda överlevare på balkongen lyfter sina gröna fingrar mot himlen.

Vintern var hård i år. Alla pelargoner på vinterförvaring strök med. Fikonträdet packade jag in så att jag nästan trodde att det skulle kvävas. Det är jag glad för idag.

Sixten vilar i solen.

Risken med att städa…

… är att väcka vintervilande djur. Men nu är alla rabatter vårstädad i alla fall och alla sjusovare har nu fått vårvakna.

Vårsymfoni med drömmar

Ja, nu är vårbruket i full gång. Det märks på många sätt. Inte minst i ryggen, de alldeles för korta musklerna i baksidan av låren och i “sekatörhanden”.

Helgen har bjudit på vårsol och vårvärme och gräsmattan är garanterat grönare nu än vad den var i förrgår. Många rabatter är vårstädade och grundgödslade.

Hemma i soffan har trädgårdsböckerna blivit genombläddrade tillsammans med en kopp kaffe (eller två). Drömmarna om årets projekt är igång: invändigt panelbyte i stugan, ett woodland eller en hemlig trädgård med en gräsbänk, en ny rosenbåge, ett trädgårdsbord med udda second hand-stolar (bort med allt plastigt) och diverse små hobbysnickerier.

Hästskit

Vad finns det som är härligare än att gräva upp hästskit ur en gödselstack och sprida ut det i trädgårdslandet en fredagkväll?

Det doftar ljuvligt!